Det absurda dåligt samvetet

Tankar / Permalink / 1
(Obs: det här skrev jag i torsdags förmiddag men kunde inte publicera pga tekniska problem på blogg.se.) 
 
Ganska ofta när J kommer hem från jobbet och jag har varit ensam med Bollen hela dagen kan jag känna ett behov av att försvara mig. Han frågar hur Bollen har sovit och jag säger jo helt okej, han sov två timmar själv i sängen, och sen slår det mig att det är ju ändå ganska stökigt här. Det är smulor på golvet, fettstänk kvar på spisen sen gårdagens middag, och min collegetröja ligger fortfarande slängd över soffryggen. Och jag vill förklara varför. J skulle aldrig aldrig antyda att jag gör för lite hemma, men jag är ändå rädd att han undrar vad jag egentligen gör, för vad jag gör syns ju inte för honom.
 
Nu till exempel har Bollen sovit en bra stund. Under den stunden har jag lyft av sittdelen från vagnchassit för att kunna transportera hem ommålade skåpsluckor på chassit senare, plockat ihop lite kläder som ska med till svärföräldrarna över påskhelgen, plockat ur diskmaskinen, plockat i frukostdisken i diskmaskinen, tömt smulor ur brödrosten, betalat räkningar... Och nu sitter jag här. Men J kommer inte att veta att jag gjorde allt det där om jag inte berättar det, för när han kommer hem kommer sittdelen att vara tillbaka på chassit, diskmaskinen kommer att vara på väg att fyllas med smutsdisk igen, han använder sällan brödrosten och det är mitt bord att betala räkningar så det lägger han sig inte i om inte jag tar upp det av någon anledning. Senare idag ska jag försöka tajma in hämtning av de där luckorna samt hämtning av hyrt babyskydd inför bilresan imorgon så att det funkar med Bollens mat- och sovbehov. Det här är en rätt busy dag för mig, men för honom låter det antagligen som om jag mest går hemma och såsar och så strosar jag ut i solskenet och hämtar skåpsluckor och babyskydd.
 
Äsch, det låter bara flummigt och han har ju inte ens beskyllt mig för något. Men han får väl uppleva det själv så småningom, om det nu är så att han går omkring och undrar vad jag egentligen gör. När det blir hans tur att vara föräldraledig.
 
 
#1 - - Jenny:

Hej! Håller med dig. Ibland vill man bara att det ska synas det man gör på dagarna... Gillar din blogg!
Hälsningar Jenny

Svar: Åh tack så mycket! :)
Erika

Till top